Käyttäjätunnus:

Salasana:




 » Et ole kirjautunut sisään! »Kirjahaku  »Tapahtumat




» Pääsivulle
» Yritystiedot
» Tulevia uutuuksia
» Tarjouskirjoja
» Vanhat Kirjat
» Uudet kirjat
» Uutuuskirjoja
» Muut tuotteet
» Tilausehdot
» Palaute
» Linkkejä
» Rekisteröidy
» Unohtuiko tunnus?
 





























Uudet kirjat: Mästare och imitatörer



Kirjan nimi: Mästare och imitatörer
Tekijä: Stenman Gösta
Kustantaja: Ntamo
Sivumäärä: 263
Kieli: Suomi  Suomi
Ilmestymisvuosi: 2022
Hinta: 35.00 €  UUTUUS
Sidosasu: Sidottu

Sisällön kuvaus:
”Det är om detta, om jaktens tjusning och faror, denna bok handlar, och den får tagas som den är, utan anspråk på att vara litterär, uttömmande eller ofelbar i ett ämne som kunde fylla volymer.”

Så här står det i Gösta Stenmans (1888--1947) ”Förord” till sin memoarbok om ungdomsdrömmar och karriär. ”Utan kärlek till konst finner man ingenting genuint”, hävdar han.

Stenman var konstkritiker, konsthandlare och konstmecenat som föddes i Uleåborg 1888 och tog sin studentexamen i Helsingfors 1908. Han arbetade som journalist i t ex Finska Notisbyrån, tills han grundade sin egen konstsalong 1913. Med tidskriften Stenmans Konstrevy (1919--1921) ändrades Stenmans konstsalong till Stenmans konstpalats som var verksam ända till året 1927. Sen flyttade Stenman till London där han jobbade som konsthandlare. Från september 1932 till sin död i mars 1947 bodde han i Stockholm och även blev svensk medborgare.

Enligt konsthistoriker Lena Holger var Stenman ”en förgrundsfigur inom den moderna konsthandeln i Finland och Sverige”. Hon skriver vidare: ”Stenman förenade i sin verksamhet den nationella och den internationella konsten, liksom både gammal och modern konst. Själv samlade han på renässanskonst, men till hans favoriter hörde även många samtidskonstnärer som Tyko Sallinen, Jalmari Ruokokoski och Helene Schjerfbeck i Finland och Åke Göransson, Esther Kjerner och Eva Bagge i Sverige. Han stod i spetsen för den unga konsten utan att tränga undan sin kärlek till Rembrandt och andra stora äldre mästare, t ex italienarna Giorgone eller Francesco Guardi. Stenman var sin tids reformivrare, en passionerad sökare med intuitiv känsla för den konstnärliga kvaliteten. Han skrev ett stort antal katalogförord till sin galleriverksamhet och 1937 en memoarbok om sina konstupptäckter.”

Nu kommer Mästare och imitatörer igen. Den innehåller bland annat en livlig återgivning av Stenmans första möte med Helene Schjerfbeck, ”den konstnär som han envist lyfte fram och alltid försvarade” (Holger). ”För det första kan jag inte måla”, lät konstnärens replik till ivriga galleristen. ”Jag har aldrig gjort en sak, som jag kan rekommendera eller själv är nöjd med”, Schjerbeck förklarade. Hon tillade ett par tröstord: ”Ni är så ung så ni begriper inte det här. Jag är deremot gammal och vet vad jag talar om.” Men Stenman fick vad han ville.

Så här berättar Holger: ”I Helsingfors ordnade han 1917 tillsammans med Schjerfbecks levnadstecknare hennes första separatutställning, och 1937 slog hon igenom i Sverige med en utställning hos Stenmans. Kritiker och allmänhet överrumplades av denna ’sensationella exhibition’, och konstkritikern Gotthard Johansson skrev om utställningen: ’Här står man inför den stora konsten, här är heligt rum’ (Svenska Dagbladet 13 sept 1937). Stenman hade då sedan 20 år tillbaka envetet köpt upp alla verk av Schjerfbeck som han kommit över. Han var helt övertygad om hennes särart, och det var också han som uppmuntrade henne att fortsätta med sina starka och utlämnande självporträtt.”

Förordet till Mästare och imitatörer talar om att ”få ägna mig åt jakt på Rembrandt och annat storvilt”. Drömmen blev sann. I Holgers ord satte ”Stenmans gärning som konsthandlare och konstmecenat outplånliga spår i det svenska och finska konstlivet under 1900-talets första hälft. Han var här sin tids ende konsthandlare av internationellt format. Stenman styrde sin verksamhet med ett envist förtroende för de konstnärer han trodde på och hade en osviklig känsla för den tidlösa konsten.”

Se
Berndt Arell, Stenmans konstsalong i Helsingfors 1913--1927. I Til og fra Norden. Tyve artikler om nordisk billedkunst og arkitektur. Red. Marianne Marcussen. Københavns Universitet, København 1999, 19--28.
Camilla Hjelm, Modernismens förespråkare, Gösta Stenman och hans konstsalong. Doktorsavhandling. Statens konstmuseum, Helsingfors 2009.
Lena Holger, Gösta H Stenman. Svenskt biografiskt lexikon / Riksarkivet.se 2007--2011.
Eino Krohn, Gösta Stenman. Löytöretkeilijä taiteen maailmassa. WSOY, Helsinki 1970.
Aimo Reitala, Gösta Stenman (1888--1947). Kansallisbiografia 23/iii/2007.

Takaisin  Kirjaudu sisään verkkokauppaan lisätäksesi tuotteen ostoskoriin!